Stjärnlansen runt damallsvenskan spiller inte riktigt över i massmedia. Och frågan är hur världsspelarnas närvaro i serien påverkar tränarnas vilja och möjligheter att matcha sina unga talanger.
Assisterande förbundskapten Ann-Helen Grahm tycker att stjärnspelarna skänker inspiration till de unga spelarna.
Om statusen och den massmediala bevakningen kring damfotboll varit i paritet med den kring herrfotbollen skulle Damallsvenskan 2012 ha rönt samma uppmärksamhet som om det bästa från Premier League, La Liga och Serie A slagits ihop och bildat Allsvenskan.
Marta, Manon Melis, Ramona Bachman, Anja Mittag, Christen Press, Caroline Seger...
Listan kan göras lång på världsspelare som i år är med och slåss om SM-guldet. Frågan många ställer sig är hur detta påverkar svensk damfotboll, i synnerhet förutsättningarna för de unga talanger som får stå tillbaka för stjärnförvärven?
Vi frågade assisterande förbundskaptenen Ann-Helen Grahm om hennes syn på saken.
– Det är en viktig balansgång som vi har att gå, men helt klart bidrar de utländska spelarna med mycket viktiga influenser som de unga spelarna tar del av i sin utveckling.
Ett glädjande besked i Damallsvenskans inledning är att lag som till stor del förlitar sig på egna produkter och inhemska talanger såsom Vittsjö GIK och Jitex BK överraskat positivt.
– Det finns många unga, talangfulla spelare som får värdefull speltid i damallsvenskan och framför allt är aktuella för spel i U23-landslaget och F19.
Den 25 juli sparkar Sverige igång OS-turneringen i London med gruppspelsmatch mot Sydafrika i Coventry.
Kanske kan några av Damallsvenskans svenska utropstecken som Sofie Andersson, Emma Lundh, Fridolina Rolfö och Emmelie Konradsson ta plats i Dennerby/Grahms trupp.